Jag har länge, alltså sedan jag var tonåring, tänkt att jag ska engagera mig politiskt i något skede. Jag är uppvuxen i en familj där vi diskuterat politik vid köksbordet och där familjemedlemmar varit aktiva inom politiken. Jag har alltid sett det som en demokratisk rättighet (och skyldighet) att vara politiskt engagerad. Utan kandidater ingen demokrati.

Så nu var det dags och jag valde efter lite funderande att ställa upp för Liberalerna i Lemland. Jag är inflyttad till Lemland och har inte varit speciellt aktiv inom kommunen tidigare så jag är väldigt ödmjuk inför det faktum att jag inte kommer få så många röster. Men någonstans måste man ju börja!

Det har redan varit givande att lära känna mina partikollegor här i Lemland, många nya ansikten. Och imorgon ska jag kampanja för första gången. Så mycket nytt, för att inte tala om att sätta sig in i kommunpolitiska frågor, det ska bli intressant!

En sak kan jag lägga till, det var ingen som frågade mig om jag ville kandidera. Ingen har ringt mig och bett mig ställa upp. Det lär ska vara vanligt. Alla ni som sitter hemma och väntar på att telefonen ska ringa, gäller inte bara inom politiken utan även inom andra områden, sluta vänta. Vill du något, plocka själv upp luren och anmäl ditt intresse. Det gjorde jag denna gång och det har jag gjort förut i andra sammantagna. Frågan är fri brukar jag säga!

Kommunalvalet i Lemland, nummer 504.