Blogg

Filmer och serier

Jag läste en kolumn om det här med att se på serier (tror det var Staffan Bruhn i Ålandstidningen, men det är nog flera månader sen) och att kolumnisten var så trött på serier eftersom de nästan aldrig har ett definitivt slut. Det finns alltid en cliffhanger, alltid en antydan till en fortsättning. Detta såklart för att serieskaparna vill lämna dörren öppen i fall att serien blir populär så går det lätt att släppa en säsong till (eller varför inte två). Kolumnisten var i alla fall olidligt trött på detta och menade att han skulle sluta se på serier och övergå till filmer.

Jag måste säga att jag känner igen mig och har den senaste månaden gått över till film igen. En utav anledningarna till att jag har sett mindre på film senaste åren är att jag inte har orkat se en hel film, ca 2 h, det har helt enkelt blivit för sent. Men nu har jag kommit på lösningen, jag ser filmen i flera etapper, som en liten miniserie. En lång film kan lätt delas upp på tre kvällar. Den enda utmaningen är att stänga av filmen och lägga sig i tid de gånger man ser en riktigt bra film…

En kväll såg jag faktiskt en hel film och det var denna – en Kvinna bland män är den svenska titeln. Filmen handlar om Ruth Bader Ginsburg och man får följa henne från att hon börjar på Harvard till att hon vinner sitt första mål som sätter tonen för det som ska bli hennes livsverk. Ruth Bader Ginsburg var ju väldigt omtalad för inte så länge sedan i och med att hon avled och de flesta har nog hört hennes namn. Men jag måste erkänna att jag inte desto mera läst på om henne så för mig var filmen extra intressant ur det avseende. Men helt klart en sevärd film som också ger en inblick i historien och hur sådant vi idag ser som en självklarhet först ändrades på 60-70-talet i USA.

Just nu

Sista veckan i mars står för dörren och påsken likaså. Jag gillar påsken, inga måsten och vår i luften. De senaste åren har påsken förknippats med att ställa i ordning i stugbyn, ofta är påsken så tidig att vi ännu inte har gäster utan det är ofta utejobb på stugbyn som står på agendan innan vi öppnar för säsongen.

Men innan påsken kommer är det dags för en arbetsvecka på fyra dagar. För mig är det min sista vecka som föreläsare på en kurs i affärsverksamhet för Ålands yrkesgymnasium. Denna vecka blir undervisningen helt på distans, vilket är bekant för mig som föreläst på flera företagarskolor helt på distans, men för eleverna kan det vara mera ovant. Det ska bli roligt att höra hur långt eleverna kommit med sina företagsplaner och vad som ännu kvarstår att jobba med. Det är roligt att få följa med en grupp under en längre tid och se hur idéerna utvecklar sig.

Annat på agendan nästa vecka är återkommande uppgifter som jag har varje vecka så som att sköta flera sociala medier-konton, projektledaruppgifter och jobb med egna företagen. Om det finns tid över ska jag även fortsätta jobba med min digitala kurs som jag nu avslöjat att jag lanserar i september. Läs mera här.

Hur ser din vecka ut?

Litteraturdagar på distans

Jag har deltagit i Mariehamns litteraturdagar flera gånger, dock ej de senaste åren då jag inte riktigt tagit mig tid. Därför blev jag glad i år när jag såg att man valt att göra en digital variant istället för att ställa in (som man gjorde ifjol). Jag vet att många sörjer det faktumet att det endast var digitala dagar men för mig var det en möjlighet att delta. Jag hade inte prioriterat att delta om det hade inneburit att delta på plats. Just nu i mitt liv är möjligheten att delta i digitala träffar helt rätt för mig eftersom jag prioriterar jobb när jag inte är med mitt barn. Jag kunde hoppa in i samtalen när jag ville tack vara att det var digitalt, jag behövde inte passa tiden och sitta bänkad någonstans en viss tid utan kunde börja titta när jag hade passligt. Jag tittade alltså på sändningen via Youtube och främst har jag tittat på fredagens kvällssändning.

Nu har vi levt i den digitala verkligheten på allvar i ett år men ändå slogs jag av att flera av de som samtalade under sändningen verkade lite ovana med formatet. Det var flera stycken som hade kameran vinklad väldigt osmickrande, till exempel med fokus underifrån så man nästan såg in i näsan och alldeles för nära ansiktet. Medan andra verkade väldigt vana och hade satt upp sin ”studio” framför sin bokhylla, vilket ju är väldigt passande när det är författare som diskuterar. Detta är en påminnelse om att kunskapen kring att delta i digitala sammanhang är väldigt varierande. Jag glömmer själv bort detta och sedan när jag får en fråga om hur man sätter på kameran blir jag nästan lite paff, men väldigt bra att ha förståelse för att det som är självklart för mig är svårt för någon annan.

Hur känner du inför digitala möten? Har du vant dig eller känns det fortfarande ovant?

Detta med teknik

Låt inte tekniken hindra dig säger alla hurtiga amerikanska föreläsare på temat hur man skapar material online.

Det låter så enkelt och jag är till grunden positiv men så mycket tid det går åt till att fixa tekniska utmaningar. Då är jag ändå rätt så intresserad av teknik. Men ändå sliter jag mitt hår emellanåt. Men sen känslan när problemet är löst, den slår det mesta. Då är jag nöjd i en dag kanske, sen kommer nästa utmaning.

Så allt går att fixa men var beredd på att lägga ner tid. Eller ta hjälp av någon som har erfarenhet av liknande utmaningar.

Just nu funderar jag på hur jag ska automatisera ett kundutskick, vilka tekniska utmaningar har du just nu?

Den digitala möjligheten

Mycket negativt kan man säga om den pågående pandemin. Men en sak som jag uppskattar är att digitaliseringen har tagit ett stort kliv framåt.

Nu är det möjligt att delta även i lokala föreläsningar via digitala verktyg, mitt i allt är allt ett klick bort! Det uppskattar jag. Den digitala möjligheten gör det lättare att vara flexibel, för hur trevligt det än är med nätverkande i samband med föreläsningar så tar det tid. Ibland vill jag bara lyssna och lära mig och sedan jobba vidare. Det kan man när man deltar i digitala föreläsningar. Sedan saknar även jag nätverksmöjligheten men å andra sidan fyller jag den på andra sätt. Men det bästa är nog en blandning, det digitala är definitivt här för att stanna.

Just nu håller jag på och utvecklar en idé som jag har haft ett tag, med stark koppling till det digitala, äntligen fanns det både tid och energi att ta idén vidare. Genom detta har jag fördjupat mig i lite olika saker och gjort det delvis genom att lyssna på olika utbildningar online av amerikanska föreläsare. Det är verkligen en annan stil än den svenska / finlandssvenska. Mera konfetti helt enkelt. Men intressant att få lite andra intryck, även om jag har lite svårt för den amerikanska säljstilen, jag föredrar den mera avskalade stilen.

Inom kort kommer jag att lansera min nya tjänst, vill du vara säker på att inte missa något, prenumerera gärna på mitt nyhetsbrev så får du en uppdatering direkt när tjänsten är ute (och ett bra erbjudande).

Ännu klokare

Häromdagen fyllde jag år, nuförtiden är det ju inte så omvälvande att fylla år. Det spelar inte så stor roll om man är 35 eller 36 år (jag fyllde alltså 36 år) men det inbjuder ändå till reflektion att bli ett år äldre.

En sak konstaterade jag redan för några år sedan och den kvarstår, det är mycket som blir bättre med åren.

När jag var runt 15 – 25 år var jag oftast yngst i de flesta sammanhang jag rörde mig i. Det kunde vara i en föreningsstyrelse eller på en kurs jag deltog i. Jag rörde mig ofta i kretsar där de flesta andra var några år äldre och ofta var det någon i dessa sammanhang som tyckte att det var roligt att påpeka att jag var ”väldigt ung” eller ”var på fel ställe eftersom jag var mycket yngre”. Behöver jag tillägga att detta vara ganska tröttsamt?

Nu är det väldigt sällan som jag är yngst i de kretsar som jag rör mig i, jag sticker inte längre ut och det är rätt så skönt.

En annan sak som kommer med ålder är förmågan att inte bry sig (lika mycket) om vad andra personer tänker och tycker. Det blir lättare med åren att känna efter vad man själv vill och köra på det spåret. Alla behöver inte tycka om en, den insikten är inte helt fel.

I år önskade jag mig en skottkärra i födelsedagspresent, som jag också fick. Även det skiljer sig en del mot hur önskemålen såg ut för till exempel 10 år sen.

Vilka tankar väcks oss dig när det gäller ålder?

Lära nytt

Vilken typ av personlighet är du när det kommer till att ta sig an nya saker som du aldrig gjort förut? Är det med stor entusiasm och nyfikenhet du tar dig an uppgiften eller är det för att du måste som du gör det?

Jag gillar utmaningar, ibland kanske jag är lite för ivrig på att testa nya lösningar och börjar på utan att riktigt ha läst igenom vad det egentligen är frågan om för produkt eller tjänst. Men överlag tror jag det är en fördel att vara orädd för nya saker och nyfiken på nya lösningar. Speciellt just nu då nya saker dyker upp hela tiden.

Jag är en stor förespråkare av begreppet ”better done than perfect”. Bättre att få saker gjorda än att de ska vara perfekta. Tidigare var även jag en sådan person som kunde fila på saker i oändlighet för att jag ville att det skulle bli perfekta. Nu satsar jag mera på att saker ska vara bra och det räcker. Sedan får man justera vartefter. Ska du lansera en ny produkt eller tjänst vill jag verkligen rekommendera att snabbt få ut produkten så att du kan få feedback av verkliga kunder istället för att sitta hemma och utforma, enligt dig, den bästa produkten som sedan kunderna inte alls vill ha. Detta burkar kallas för en MVP (Minimum Viable Product). Så var inte rädd för ärlig feedback, det är det bästa man kan få så man kan förbättra sin produkt!

Nyligen har jag testat på Instagram Reels, på svenska filmrulle, och där körde jag enligt metoden testing testing. Det vill säga, jag testade och publicerade och det blev inte speciellt bra men det gör inte så mycket. Det var roligt och lärorikt.

Jag har även fördjupat mig i Mailchimp vilket ledde till att jag fick börja ändra lite i koden på min hemsida, tack till google som kan erbjuda diverse manualer när man kör fast. Slutresultatet blev tillräckligt bra och sedan kan jag justera och förbättra vartefter.

Vilken person är du; den som vill att det helst ska vara perfekt eller frågar du efter feedback tidigt i processen?

En kreativ paus

Det finns alltid något jobb att göra och eftersom jobbet även är min hobby (min jobby) så känns det inte betungande att sätta mig ner och jobba. Det beror såklart lite på vad det är för uppgifter, även mitt företagande har roligare och tråkigare sidor. Nu tänker jag också främst på skrivbordsjobb, den här tiden på året består mina arbetsdagar främst av jobb vid datorn, på våren och sommaren är det även mera utomhusjobb som gäller.

Men tillbaka till ämnet. Men även om min jobby är rolig så behövs det ibland något annat. Så häromdagen tog jag ett aktivt beslut att inte jobba på hela dagen, utan istället vara ledig. Då återstod frågan; vad ska jag göra istället. Svaret resulterade i nya gardiner i köket.

Att sy tycker jag är roligt och jag gillar att påbörja något som relativt snabbt blir klart. Det är konkret; ett tyg blir till exempel en gardin på bara några timmar. Det krävs inte alltför mycket tankeverksamhet (fast vissa moment kräver nog tankearbete, annars får man göra om…) så jag lyssnar gärna på radio samtidigt, gärna något pratprogram som det inte gör något att man missar lite i emellanåt (när man syr med symaskin hör man inte radion).

Vad gör du för att koppla bort jobbet?

För mig kan även snickarprojekt, målning och bakning ha samma funktion. Konkreta uppdrag som blir klara relativt snabbt.

Boktips: The 4 hour workweek

I början av året drog vi igång Worklandias bokklubb, tanken är att vi ska läsa fyra böcker per år som vi diskuterar under våra medlemsfrukostar.

Först ut är The 4 hour workweek av Timothy Ferriss (4 timmars arbetsvecka: Konsten att leva mer och jobba mindre) som vi diskuterade online imorse.

Jag har känt till denna bok länge men har inte läst den förut. Om du inte orkar läsa hela boken så kan jag rekommendera denna recension av boken, som även är en sammanfattning av bokens innehåll.

Om du gillar boken eller inte tror jag delvis handlar om ifall du är intresserad av temat eller inte. Det vill säga; jobba på ett lite mera alternativt sätt och inte enligt den traditionella 9-5 modellen. Så utgångspunkten stämde för mig, jag är synnerligen intresserad av temat.

Boken har många bra poänger och idéer som jag tycker är väldigt inspirerande. Men vissa saker känns lite för förenklade eller för lång ifrån min verklighet. Men jag är samtidigt medveten om att det är möjligt att göra stora förändringar i sitt liv bara man är beredd att jobba för det. För förändring är oftast jobbigt och obekvämt i början. Sedan är det flera av de saker som Ferriss tar upp i boken som jag redan har tänkt på och / eller redan implementerat i viss mån i mitt liv. Men ändå intressant att läsa reflektioner kring dessa saker.

Några saker vill jag ta upp som nämns i boken, som jag tycker är extra intressanta.

”Frank makes €100,000 per year, but works 80 hours a week for 50 weeks, which equals an hourly wage of €25, while Marie earns €50,000 per year but only works 10 hours per week over 50 weeks, so she makes €100 per hour: Marie is therefore 4 times richer than Frank.

Obviously, the relative income has to be sufficient to achieve our objectives: this is difficult if we work just one hour per week, even at a €100 an hour.”

Citatet är härifrån.

Det sätter perspektiv på saker och ting, är det värt att tjäna 100k om insatsen är 80 h/ vecka? Eller är jag beredd att gå ner i lön, jobba smartare och färre timmar, jag har mindre pengar att röra mig med men jag har mera tid att lägga på annat.

Ferriss skriver också om 80/20-regeln som säkert är bekant för de flesta, men som tåls att upprepas. Det handlar om att 80% av intäkterna kommer från 20% av kunderna, eller 80% av problemen kommer från 20% av kunderna. Så genom att gå igenom vad man tjänar pengar på och vad man lägger tid på så kan man frigöra både tid och pengar genom att jobba smartare. Detta är överlag något som de flesta (små)företagare borde börja med; gå igenom vilka produkter/ tjänster man tjänar vad på kontra hur mycket tid man lägger ner på att skapa produkten/tjänsten. De flesta har ingen aning om utan gissar, fakta är alltid bra för att kunna utvärdera och jobba smartare.

”The Low-Information Diet” är Ferriss uttryck för att skippa mediaanvändning. Det vill säga skippa att ta in för mycket information och nyheter; vilket gör en ofokuserad, orolig, nervös och oroad över saken man ändå inte kan påverka. Han menar att om det är något riktigt viktigt får man veta det ändå utan att läsa olika tidningar.

Jag tycker det är bra att hålla sig uppdaterad till viss grad, men håller med om att det lätt blir för mycket information vilket endast stressar en. Jag har aktivt valt vilka källor jag använder och dessa använder jag en gång per dag och det räcker. Jag orkar inte med för mycket intryck utan vill ha hjärnkapacitet till att tänka kreativa tankar istället för att ta in en massa information om saker som jag inte kan påverka.

Slutligen, om jag skulle ge ett medskick från denna bok, så skulle det vara detta: ”So, according to the author, the question we must ask is not “What do I want?” or “What are my goals?” but “What am I enthusiastic about?”

Citat härifrån.

Jag skulle översätta detta med att fundera över vad du känner dig passionerad över. Jag har själv väldigt svårt att sätta stora långsiktiga mål, det blir för abstrakt för mig och ofta för småa mål. Men genom att istället fråga mig vad jag brinner för och vad jag känner passion inför känns det lättare att svara.

Jag tror det har märkts i detta mastiga inlägg, men jag skriver det ändå; intressant och läsvärd bok! Om du redan läst den får du gärna skriva en kommentar om vad du tyckte mest om och vad som lämnade störst avtryck hos dig.

Vad är jobb / Vad är fritid

Jag läste om begreppet jobby på Michaela von Kügelgens blogg. Det hela handlar om att vissa av ens arbetsuppgifter (det som kallas jobb) är så roliga och givande att de känns mera som fritid (som en hobby), så det är svårt att säga vad som är jobb och vad som är fritid. Per definition är jobb sådant du får betalat för men om jobbet är så roligt att du gärna gör det på fritiden som en hobby, då blir den en jobby.

Jag har på senaste tiden funderat på vad jag har för hobby och tänkt att jag kanske behöver en hobby. För mycket av det som klassas som jobb av andra är så roligt så det känns som en hobby. Om jag har tid över så vill jag gärna jobba med dessa saker, jag vill inte ha en annan hobby. Jag vill ha mina jobbys.

Det handlar om att definiera sitt eget liv – designa sitt eget liv. Men enkelt är det inte alltid.

Jag lyssnade på en av mina favoritpoddar ”Bortom ekorrhjulet” och avsnitt 57 där Jan Bolmeson intervjuas. Intervjun är lite jobbig eftersom Jan avbryter programledaren många gånger, men om man lyckas bortse från det, så är det intressant. Han pratar mycket om det som jag funderar mycket på. Hur vill du formulera ditt liv, hur optimerar du ditt liv, vad ger dig lycka i vardagen, vad är jobb och vad är fritid och varför ska vi ens skilja på jobb och fritid. Han ifrågasätter många saker och vänder på resonemangen, väldigt intressant. Jag håller med om mycket och tycker det är så intressant att fundera på dessa saker. Varför ska jobb klassificeras som något jobbigt? Varför ska vi lägga 5000 euro på en skidresa när vi kan lägga 100 euro i veckan, varje vecka ett helt år, på roliga saker istället (tex teaterbesök, roligare mat, leksaker, etc), helt enkelt sådant som ger en roligare vardag. En roligare vardag istället för en rolig semester en gång per år.

Bolmeson ifrågasätter även att man sparar pengar till framtiden istället för att leva i nuet, man vet ju aldrig vad som händer i framtiden men här och nu kan man påverka.

Lev mera i nuet och skapa en vardag du trivs med får sammanfatta detta.

Hälsningar från en glad jobbyer 🙂