Jag gick på loppis på Föglö och köpte några böcker som jag läste i min ungdom. Det är alltså ca 20 år sedan jag läste dem. Då läste jag dem för att jag hittade dem i mammas bokhylla, så det är nog mer än 20 år sedan…

Nu håller jag på och läser den första av mina inköpta böcker. Den är tjock och med liten stil. Precis så som en bra bok ska vara. Den varar länge med andra ord. Jag återkommer till boken när jag läst ut den men jag kan redan nu säga att det är intressant att läsa om böcker som gjorde ett starkt intryck då för länge sedan. En hel del har ju hänt på 20 år och det är intressant att se om jag fortfarande finner boken intressant och vad det är som fastnar.

Jag har även lyssnat på sommarprat. En syssla som passar ypperligt att förena med strandhäng med dottern. Hon leker i sanden och radion står på (i detta fall radion i mobilen, så man kan lyssna när man vill, måste inte passa någon specifik tid). Hittills har jag mest lyssnat på sommarprat av det mera lokala slaget. Väldigt lokalt med åländska sommarprat i Ålands radio och lite mindre lokalt, men ändå inhemskt, med finlandssvenska sommarprat i radio Vega. Så här långt är Karin Erlandssons det som har gjort mest intryck. Men tilläggas ska att jag inte lyssnar slaviskt, med andra ord jag lyssnar inte på alla i ordningsföljd. Jag vågar nog till och med lova att jag inte ens tänker försöka lyssna på alla.

Karin Erlandssons var intressant för att hon på ett intressant sätt pratade om hur det är att vara författare. Hur hon till slut skrev sin första bok (hon slutade göra annat och gjorde det hon verkligen ville, alltså skrev) och hur hon nu skriver på heltid. Vill man göra något är det precis så det är, ge sig själv tid att göra det man vill. Eller kanske rättare sagt ta sig själv tiden och bara göra.