Blogg
Listan 2021
Traditionsenligt gör jag denna lista, tidigare listor hittar du här.
Gjorde du något 2021 som du aldrig gjort förut?
Jag fortsatte utmana mig på olika sätt, bland annat genom att tacka ja till utmaningar och gå utanför min bekvämlighetszon.
Genomdrev du någon stor förändring?
Påbörjade en stor förändring, som gav resultat i slutet av året.
Vilket datum från 2021 kommer du alltid att minnas?
I mitten av maj köpte vi vår nya båt. Den har gett oss mycket glädje och många fina stunder under året.
Vilka länder besökte du?
Enkelt, svaret är inga länder alls. Hemestrade mycket med båten. Många turer till Möholm och till Föglö.
Bästa köpet?
Båten! Och min långa varma dunjacka!
Gjorde någonting dig riktigt glad?
Fina stunder med familjen.
Saknade du något under år 2021 som du vill ha år 2022?
Inte saknade direkt, men vill fortsätta läsa mera.
Vad önskar du att du gjort mer?
Yogat, mår bra av det men svårt få till det när en är trött på kvällarna.
Vad önskar du att du gjort mindre?
Suttit på möten som inte gav något.
Bästa boken du läste i år?
Läste inte så mycket i år. Men gillade Katarina Gospics Hjärnbalans.
Favoritprogram på TV?
Kollade på en del serier, gillade bland annat Mare of Easttown, Squid Game och reality program om bakning (obs med personer som redan är duktiga på bakning och vill bli ännu bättre).
Största musikaliska upptäckten?
Pass.
Vad var din största framgång på jobbet 2021?
Erbjudanden om nya uppdrag. Allt har inte passat in just nu eller varit intressant men glad över att få frågan.
Största framgång på det privata planet?
Att vi på något sätt alltid får ihop det.
Vad spenderade du mest pengar på?
Mat (har sammanställt matkostnaderna för 2021….)!
Något du önskade dig och fick?
Köpte mig en rejäl varm lång dunjacka i början av december. Mycket nöjd med det köpet.
Något du önskade dig och inte fick?
–
Vad fick dig att må bra?
Tid med familjen, frisk luft, praktiskt arbete, lite jobb, båtliv, bastubad, yoga, mm.
De bästa nya människorna du träffade?
Nya kontakter är alltid roligt, även i år.
Mest stolt över?
Att jag inte tackar ja direkt när jag får smickrande förfrågningar. Att jag tror på min förmåga och min kompetens.
Högsta önskan just nu?
Att nära och kära får vara friska.
Vad tänker du göra annorlunda under 2022?
Jag tänker jobba mindre. Nyckeln till det är bättre planering och kommunikation – troligtvis det svåraste som finns!
Jag hoppas allt du vill slår in 2022 – om du är beredd att jobba för det!
Konsten att säga nej
Det här med att tacka nej. Förut förstod jag inte riktigt den frågeställningen, jag tänkte att det är ju bara att säga nej, vad är grejen.
Men nu förstår jag.
Att säga nej är så mycket mera än ett nej. Det är nej till folks förväntningar, folks bild av dig och en massa annat. Det finns känslor inblandade i det och det finns risk att någon blir sårad. Så ett nej är mer än bara ett nej.
Jag funderar just nu på vad jag vill tacka nej till för att ha möjlighet att tacka ja till andra saker. Det är inte det lättaste. Det är svårt att veta vad en vill just nu, vad en vill om 1 år och hur det kommer att bli. Men prövar man inte så vet man inte.
Så jag kommer att tacka nej för att få tid för flera ja!
Hur jag kom att älska företagande
Jag kommer inte från en företagarfamilj. Kanske snarare det motsatta. Möjligheterna fanns att utveckla och driva men intresset/viljan fanns inte.
Dock fanns mitt intresse tidigt, fast det förstod jag nog inte riktigt när jag växte upp. Men så här i backspegeln minns jag hur jag alltid ville sälja allt. Kokade vi saft, sydde förkläden eller bakade muffins – alltid föreslog jag att vi skulle sälja. Vi sålde också ibland, tillsammans med min mamma och farmor sålde vi grönsaker, bakverk och hemsydda kläder på lokala marknader.
Jag var även en ivrig försäljare av majblommor, lotter, jultidningar och så vidare. Ensam cyklade jag runt i byn och byarna runt omkring. Jag knackade på hos alla och jag sålde bra. Jag var en envis och driven försäljare. Jag minns inte riktigt min drivkraft. Inte var det pengarna eller någon viss grej som man fick. Det var nog snarare att göra jobbet, slutföra det jag åtagit mig. En tydlig uppgift med ett mål.
Sen föddes idén om ett eget café. Den idén kom nog ursprungligen från min mamma som hade en dröm om ett café på gården. Jag såg möjligheten att ha café i en annan lokal i min hemkommun och tog tag i saken. Det är nog där jag särskiljer mig, jag sitter inte och drömmer utan jag tar reda på och genomför. Jag var 19 år och skrev studenten och samtidigt planerade jag för mitt eget café och startade upp ett eget företag. Så här i efterhand tycker jag att jag var modig. Jag såg inga hinder, bara möjligheter. Min familj hejade på och jag minns inte att de ifrågasatte mina planer, utan de hjälpte till med praktiska saker.
Men jag hade inte heller så mycket att förlora, inga fasta kostnader att beakta. Jag satsade sparpengar påvatt köpa in glass för att kunna sälja bollglass. Jag minns även hur alla trodde att mina föräldrar fixade och hjälpte med allt. Men så var det inte. Såklart de svarade på frågor och hjälpte till när jag frågade men det var mitt företag och jag som drev det. Jag minns även att jag fick mycket hjälp och stöd av Företagsam skärgård, de peppade, hjälpte med blanketter och hälsade på. Jag kände mig sedd och uppmuntrad.
Denna sommar ändrade mig på flera sätt. Dels gled jag bort från mina tidigare planer på att bli journalist, studera litteraturvetenskap eller historia, som jag tidigare planerat. Här föddes mitt intresse för företagande – genom praktiskt utförande. Jag bestämde mig för att skippa planerna på att studera humanistiska ämnen och satsade istället på företagsekonomi. Med tanken på eget företagande i bakhuvudet.
Men sommaren med caféet innebar även väldigt långa dagar och mycket jobb. Jag ville inte göra det på samma sätt en sommar till och lokalen var inte tillräckligt anpassad för caféverksamhet för att utöka verksamheten för att öka lönsamheten och kunna anställa. Så caféet i min regi varade endast en sommar.
Så föddes mitt intresse för företagande och entreprenörskap.
Kan man studera till entreprenör?
Jag har studerat entreprenörskap på universitet. Det låter kanske lite konstigt. Kan man studera och bli entreprenör?
Så är det naturligtvis inte.
Snarare är det så att personer intresserade av företagande och entreprenörskap väljer att studera entreprenörskap för att lära sig mera om hur man driver företag, skapa kontakter och nätverk samt att utveckla sig själv och sina färdigheter.
Mina studier inom entreprenörskap, vid Hanken i Helsingfors, var väldigt praktiska. Vi jobbade med case, oftast baserade på våra egna företagsidéer. Ofta gick det ut på att vidareutveckla en idé. Det gjordes i team; kalkyler togs fram, kundresearch gjordes, material producerades, idéer utvecklades och slutligen skulle allt presenteras för en inbjuden jury. Väldigt roligt men också krävande. Det föddes även idéer som det jobbades vidare med efter att kursen var slut. Men det var inget för den blyga. Ofta satt man i ett klassrum med 40 andra och så skulle man mingla och bilda team på 3-4 personer, hitta en idé och jobba intensivt med den. Juryn som man presenterade för bestod av branschfolk som var vana att bedöma Start Up-företag.
För mig var detta verkligen att på nytt hitta det som jag brann för. Utmana mig själv, göra något som jag verkligen trivdes med i en utvecklande miljö i en ny stad med nya människor. Det är inspirerande! En stor bonus var att flera kurser var i samarbete med Aalto universitetet, det betyder att vi ofta var i deras lokaler som var utformade för Start Up-företagande.
Teoretiska studier, om ändå rätt så praktiska, är inte för alla, men för mig var det helt rätt!
En så kallad lista
Hittad på Internet, minns tyvärr inte var.
Mitt namn och smeknamn: Susanne. De som känt mig länge säger Sussi. Vet inte riktigt när Susanne blev Sussi. I böcker från när jag var liten står det Susanne. Men sen när jag är lite äldre står det Sussi överallt. Var väldigt mycket Sussi som barn. Sen när jag blev äldre var det alltid någon annan som hette Sussi, så i något skede på en arbetsplats höll jag mig till Susanne. Kanske jag även tyckte att det var lite ”seriösare”. Har inget emot att kallas Sussi men presenterar mig oftast som Susanne nu förtiden.
Till min familj hör: Sambo och dotter. Så glad över min egen lilla familj.
Jag bor i: Ett hus på den åländska landsbygden. I ett hus som är över 100 år gammalt och under renovering. Tur en är en ruckelromantiker…
Min favoritfärg är: Röd men på senare tid har jag börjat använda mer ”höstiga” färger så som lejongul och roströd.
I min godispåse finns: Sura godisar och choklad!
Jag lyssnar helst på: Radio i bilen, oftast radio Vega, inte för att det är en så otroligt bra kanal utan för att hålla mig uppdaterad och för att jag inte orkar med svenska kanalers skränande och åländska reklamkanalers tjatande. Ja, jag lyssnar även på Ålands radio ibland. Det är så lätt att bli i en ”Ålands-bubbla” här så därför försöker jag få lite input utifrån genom att bland annat lyssna på radio. Det händer även att jag lyssnar på Radio Nova och Suomipop på webbradion. När jag vill ha den ultimata peppen lyssnar jag på Lady Gaga och Pink. Med familjen lyssnar vi oftast på 90-tals rock. Jag lyssnar rätt så sällan på podcasts och ljudböcker. Jag vill ha tyst runt mig ibland för att tankarna ska få vandra fritt.
Om jag var ett djur så skulle jag vara en/ett: Ett som inte går i flock och är praktiskt lagd. Vad kan det vara för djur?
Detta tycker jag om att göra: Saker som man ser resultat av snabbt! Tex måla eller fixa bilder till sociala medier. Eller få en idé och verkställa den direkt. Jag är en doer.
Detta stör jag mig på: Personer som kommer med en massa ovidkommande information, tex när man ringer ett företag om ett problem och får en lång utläggning om varför det gick fel och vem som gjort fel. Det struntar jag i – bara fixa problemet!
Jag är bra på: Levererar det jag lovat. Jag är effektiv, ge mig en snäv tidsram och jag levererar.
Jag vill lära mig: Mera praktiska färdigheter. Tänker mig hantverkslinjen om några år.
Detta önskar jag mig: Fortsatt hälsa.
Det behöver bara bli rätt en gång
Hur vet man att man har hittat en bra affärsidé?
Det behöver bara bli rätt en gång – säkert har du hört det uttrycket. Utmaningen är dock att det oftast behöver bli fel några gånger först för att hitta rätt.
För att få det rätt en gång så krävs det några fel eller misstag för att man ska lära sig. När det gäller företagande och entreprenörskap handlar väldigt mycket om learning by doing. Att helt enkelt lära sig vartefter. Lära sig av sina misstag.
Det går inte att läsa på om allt på förhand. Eller bli tillräckligt duktig.
När det gäller företagande handlar mycket om att våga köra igång. Våga testa och sedan justera vartefter.
Bästa sättet att veta om en idé är bra är att testa den. Men se till att testa den på ett smart sätt. Ett smart sätt innebär till exempel att inte satsa alla sina pengar på en idé och sedan testa den. Utan bjud in dina potentiella kunder tidigt i processen så du kan få värdefull feedback och justera din produkt eller tjänst så den faktiskt fyller ett behov som dina kunder har.
Vad drömmer du om?
Hösten har en känsla av nystart. Många menar att hösten är mera nystart än nyår. Ofta känner man sig mera energifylld efter en ledig sommar än man gör efter en stressig jul.
Vad drömmer du om i höst?
Vilka av dina drömmar tänker du jobba vidare med – göra upp en plan för – så de blir mer än bara en dröm?
Många drömmer om att starta företag. Under lediga dagar på sommaren är det många som får tid att fundera över arbetslivet. Ledig tid ger utrymme för fria tankar. Kanske är det då som tanken på eget företag föds eller då som man funderar vidare på den tanken.
För att starta företag behövs en idé. En idé om vad man vill göra i företaget. Gärna en idé som kan bli lönsam på sikt.
Oberoende om du drömmer om företag eller något annat – vad kan du göra i din vardag redan idag för att ta drömmen ett steg närmare verklighet?
Vad är det med danska tv-serier?
Och böcker också för den delen, de är så bra! Även de danskar som jag känner är riktigt trevliga och bra typer.
Kan det vara att de är nordbor, det vill säga vi har en hel del gemensamt, men sen har de något mera. De har närheten till Europa, de har storstadspulsen, de är lite mera internationella, de klär sig lite snyggare och pratar lite mera exotiskt.
Till saken.
Jag har kollat på serien 30-nånting på Yle Arenan och i väldigt många (men korta) avsnitt följt med Julie och Jespers vänskap över 5 år. Serien har 8 avsnitt per år, dvs 8 avsnitt när de är 29 år, 8 avsnitt när de är 30 år osv. Roligt upplägg för en serie. Lite krystat blir det emellanåt men överlag en sevärd och rolig serie. Som också får en att lite fundera på vad som är viktigt i livet.
Se det som ett tips.
Tillbaka till vardagen
Är ett uttryck som jag inte gillar. Det signalerar att man går från något roligt till något tråkigt; en tråkig vardag. Vardagen behöver inte vara tråkig, men det är nog så många tänker.
Rubriken borde kanske vara ”tillbaka till lite mera struktur igen”, men det stämmer nog inte heller. Men trots det sitter jag ensam hemma vid datorn och ska jobba några timmar, det var flera veckor sedan jag senast hade uppstyrd jobbtid. Utanför blåser det och det känns lite kyligare i luften, så på ett sätt känns det som att vardagen är här.
Under hela sommaren har jag jobbat ca en halv dag i veckan, vissa veckor en dag i veckan. Fast det är inte heller sant för jag har också jobbat med stugbyn, men det är en del av livet så känns inte som jobb på samma sätt. Det är en del av en livsstil. Jag önskar fortsätta med denna typ av vardag året runt; lite jobb, lite ledigt och att det går lite ihop. Bestämma hur dagarna läggs upp vartefter, inte en massa tider att passa hela tiden.
Är inte det bästa med sommaren egentligen att alla andra tar en paus? Att det slutar komma mail och saker man förväntas reagera på dagligen? Jag har inget emot mail och förfrågningar men jag gillar när det är lite långsammare takt och inte allt på en gång. Jag jobbar hellre lite hela tiden än mycket på en gång och sedan ingenting.
Jag fortsätter helt enkelt skapa en vardag som passar mig och min familj.
Det ena och det andra med Jonas Karlsson
Jag lyssnade på Jonas Karlssons sommarprat i P1. Det var ett långsamt lite annorlunda sommarprat. Inte något prat där ”allt” avslöjas inklusive en massa detaljer om privatlivet. Det var mera som olika inblickar i olika skeden. Som små bilder från hans liv och saker han funderar på.
Det var fint.
Jonas Karlsson är inte bara skådespelare, som han kanske mest är känd för, utan även författare. Han har gett ut flera böcker. Jag har läst två av dem. Den ena var en novellsamling som jag läste en dag när jag var i Stockholm ensam, i ett annat liv känns det som, jag satt på ett café i Stockholm och drack kaffe och läste denna bok. På kvällen skulle jag träffa någon, minns ej vem. Men jag minns boken.
Den andra boken som jag har läst av Jonas Karlsson handlade om julpynt på en arbetsplats någonstans i Sverige. En väldigt traditionell arbetsplats där inga nymodigheter var aktuella när julpyntet skulle bestämmas. Även denna bok kommer jag ihåg, den var rolig.
Båda böckerna var rätt så tunna, lättsamma, roliga och snabblästa.
Kanske dags att läsa något av Jonas Karlsson igen. Jag googlar honom och ser att han har gett ut flera böcker de senaste åren.
Men åter till sommarpratet. Han pratade bland annat om att han som ung var rädd för att vara en sådan person som fastnar i gamla hjulspår. Han ville vara en sån som testar nya saker och inte bara går på i gammalt. Medan han nu, som nyss fyllda 50 år, reflekterade över att det svåra snarare är att gå i gamla hjulspår; att behålla ett jobb, en vardag, upprätthålla kontakter och så vidare. Det svåra kan vara rutiner och att han snarare vill vara en sådan som går i gamla hjulspår för han upplever att det är utmaningen. Jag tycker det var rätt så fint sagt. Alla dessa människor som bara hoppar runt från det ena till det andra; byter jobb, byter man, byter boende, byter ort, etc. Det ska vara förändringar hela tiden. Det är lätt att ändra saker, det är svårare att stanna kvar och kämpa.
Intressant i all sin enkelhet.
